ja vad säger man?

Vissa saker vill man ju inte ta upp på bloggen eller så,och inget man vill avslöja heller.
Men de senaste veckorna så har det vänts upp och ner på livet kan jag säga.
Kändes lite jobbigt i början,men för var dag som går,så känns det som det bästa som kunde hända.
Vänskap är komplicerat och eftersom jag har hunnit bli 24 år,så har jag utvecklats en del som person,och bara för att man var vänner på gymnasiet,så innebär det ju inte att man har nåt gemensamt eller drar jämnt med varann numera.
Ett stort steg att ta,men de känns rätt till 100 procent.
Mister man en eller flera,så står det en 1000 åter,och jag kommer att hitta många nya vänner under livets gång,vissa kommer kanske att bestå och vissa kommer kanske att falla bort på vägen.För mig så är det viktigt att utvecklas hela tiden,och jag kan inte ha människor i mitt liv som inte förstår mig,det är inte vänskap för mig.Men jag tycker inte illa om de personerna alls,men vi väljer olika vägar i livet.
Jag vet att jag kommer att det kommer att hända mycket roliga saker nästa år,och jag har lärt mig en sak,och det är att gå efter sin magkänsla.

Det är mitt liv och det är jag som tar besluten!